Det räddhågade hjärtat
öppnar dörren på glänt
snart mottaglig för det nya

marken skälver under fötterna
när dina steg närmar sig
du kastar in vårfåglars oro
och sluter dörren bakom dig

i väntanslandet
mellan vinter och vår
ger du ett smycke att bära
precis under huden
där pulsen slår som snabbast
det vill jag tänka på


© Karin Dahlin