När kärleken var alldeles ny och ovan
gick jag till platser som bar din doft
till ställen där du kunde finnas

Nu bär livets alla platser ditt avtryck
men utan hoppet om att finna dig åter
bli klangen av ditt livseko ett öppet sår

Så skiljer Döden älskande enkelt
fast med ett hångrin lämnar han minnet
och ibland önskan om att aldrig blivit född