Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

ändå aldrig

 

det är fint, sött och välbroderat.

jag är inte där, jag var aldrig där, jag kommer aldrig att vara där.

har inte ens orden för sorgen längre, har inte förmågan till läkning, har inte förmågan till själsanering. trampar i dy, hoppas att kriget är över, sätter plåster på bombade broar. till vilken nytta, för vems läkning, under omständigheter jag aldrig kunde ana. aldrig visste jag utgången, och när vet man det. egentligen. solen sken genom mina dammiga persienner, det blir ränder på motsatt vägg. de ränderna är dina, de går aldrig ur. ränderna som rinner längs mitt ansikte.

jag är där, jag var alltid där, jag kommer alltid att vara där.

 

 




Prosa av kerstin skriver VIP
Läst 276 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2013-12-14 22:19



Bookmark and Share


    Hiraeth
Så fint...
2013-12-19

  Lärling
Fantastisk text! Och vilket flyt!
2013-12-19

    J. Herward
Jag skrev en jättelång kommentar till detta fantastiska som du har alstrat! Men datorn dog!! Så jag hoppas att min entusiasm över din skrivelse kan överföras på något sätt två lika sinnen emellan för det här berör mig till tårar.
2013-12-18

  lodjuret/seglare VIP
Spänstigt, att vara där och samtidigt inte vara det.
2013-12-15

  Lars Hedlin
Bra och starkt skrivit med känsla och inlevelse..kramar till dig!
2013-12-15

  Anita Westin
Läser detta som en text om det icke-sköna i sorgen. Om det kluvna och blandade innehållet. Berörande text. De dammiga persiennerna tillför.
2013-12-15
  > Nästa text
< Föregående

kerstin skriver
kerstin skriver VIP