Här i människosjälsgruvan
sjunger vinden

Andedräkt blandas med rymd
tid med evighet

modet
lusten
våra ständigt växlande humör
allt är gåvor och den enda möjliga gengåvan
är vårt jag

obearbetat malm
i sköra paket

I den dunklaste natt, i stabilaste glömska,
förnims den överjordiska dragningskraft
som är hans längtan
efter oss. Beröringen
när han genomlyser den råa malmen