De stegen som togs under livets gång

dessa vägar och stensatta rörelser

hur litet en andetag kan vara mot en värld

så full av eroderade inpulser

som ett korthus , nästan jämt

så balanserat nära avgrund

hav likt stormande, stapplande seende

men jag var jag, var liten stund

inga kullar inga ängar inga ord för stora

ingen stig för snårigt begränsade

jag tog mig fram, jag lyfte jag flög

mina grenar varsamt ansade

så är ett liv, en tanke, en blick

ett steg under livets gång

tusende tankar, stjärnors ljus

och alla skratt i en ljuvlig sång.