sidovindar men jag står. tidiga dagar vaknar.sena kvällar vilar.

orden har sitt i meningarna.de är sällan talade.

jag är kommatecknet

oförmågad att välja

när ska man sätta punkt?

alla dessa dagar som vandrar, spring i trappan middag

frukost

tystnaden stilla timmar, andetagen

promenader med hunden men, hur långt

kan man gå innan

stegen tar slut?

nattningar och sänggående

sömnlösa timmar och vakande

man vattnar blommor, handlar och lever sitt liv med små

korta andetag men när

ska man livandas,

egentligen?