Andas ljuden bortom dig
bakom dig
flåsar dig i nacken
framÅt dig
fram för åt dig
en symfoni
kronisk i dig
sykroniskt bultande
samåkt med genrer
sjunker långsamt
långt bort, lågt
andas ljuden inom dig


hämtar andan snabbt
hastigt ventilerar
skrattet ut
ett orosmoln
som samlats
ovanför huvudet
-på-spiken
uppblåst och uppsatt
poserar
i högsta position
över alla andra
lyser det gult ur ögonhålorna
Kroppens lampa
alltjämt upplyst är