nu råder mörkermakt och ångestnatt
vi ser uppåt mot den tomma rymden
försöker genomtränga ondskan
men våra uppspärrade ögon fräts ohjälpligt sönder
isstoderna vältrar sin urköld över oss
gör våra kroppar till krymplingar
gräver sig ner genom våra sinnen
och skändar vår längtan efter frid

våra själar vrider sig
vanställda står vi i givakt
skakar, krampar
och förlorar oss i tomheten
förmår inte längre urskilja
den svaga doften av stjärnstoft

vi ropar på stjärnorna
ropar deras allra vackraste namn
men ingen hör
alla har flytt långt bort
och vi skriker ut vår förtvivlan
förbannar mörkret med spruckna strupar
men till ingen nytta

vi har redan sålt våra barns drömmar
nu offrar vi deras blödande hjärtan
på ett lögnens stenaltare
våra falska ritualer vet inget
om ödmjukhet inför livet

vi är alla döende
förlorade

kyrie eleison
herre förbarma dig