Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

fosterställning


vi står länge i kallregnet
flyttfågelströtta
men seende

kropparnas knotiga landskap
snöslask upp till knäna
inre köldskador

vi kryper ihop i fosterställning
täcker oss med kärlekshud
regnet blir varmare

vi är nakna
kärlekshuden blöder
skyddar all vår längtan


Fri vers av Rublev
Läst 419 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2020-04-16 12:05



Bookmark and Share

  bumerang VIP
"flyttfågelströtta"
"kärlekshud"
"längtan"

Just där känner jag igen mig.
Tack!
2021-03-25

  Kajan
Människan beskriven som naken och utlämnad, samtidigt i skydd av kärlek som kan vara både levande, blödande.
2020-12-14

  Jojo
Älskar dina ord.
"flyttfågelströtta"
"kärlekshud"
Ja, älskar hur du knyter ihop och får till en dikt som gör ont men ändå gör mig glad, för den är så bra skriven!

2020-12-14

  ia
Inlindande och förtröstan, trots det pågående aspekter runt om, det stör inte det inre. Ibland är det enklare att blunda för att se, det är då man upptäcker mer. Du är en mästare på ord och inbjuder till eftertanke.
Fantastiskt!!
2020-04-17

  Solweig Jansson VIP
Ömsint och vackert !
2020-04-17

  Fredrik Axelsson
Vilka ljuvliga ord; 'flyttfågelströtta', 'kärlekshud'. Här vidgar du på innebörden av fosterställning, ett hjälplöst och kallt tillstånd som värms, läker, växer, formar individer. Det här är att hitta kärleken, där båda varit lika 'flyttfågelströtta" men förståelsen är total, att krypa ihop lika sårbara i fosterställning är att bilda ett hem för själarna.
Det här är en stark läsupplevelse.
2020-04-16

  DavidM
Starka bilder framträder på den inre filmduken av din text, rik på stämningar.
2020-04-16

    ej medlem längre
Så varaktig och utelämnande kan kärleken vara och samtidigt skapande av en egen trygghet i skydd av varandra. Fint så.
2020-04-16

    ej medlem längre
fin
2020-04-16
  > Nästa text
< Föregående

Rublev
Rublev