Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

tre ord


stillastående gölar, dolda
under en skog av ormbunkar
bladen svajar trots att det är vindstilla
de flikiga bladen gör ont att se på

en knäskål fylld med blod
minnen av ord som aldrig borde sagts
jag doppar det yttersta
ytan spjärnar emot, vill inte

men rytmen tränger sig på
många minnen tränger sig ända fram
svårmod förakt uppgivenhet
så abrupt, så orättvist

jag skäms
jag visar båda handflatorna
och hundvalpen kissar på heltäckningsmattan
men det förstår jag inte
det finns ju ingen heltäckningsmatta
kvar i lägenheten

jag måste gå utan att packa
hungrig och tomhänt
skyndar jag mot världens ände
utan att veta vägen

tiggaren i portgången
reser sig upp när jag snubblar förbi
han ropar till mig

jag förstår inte vad orden betyder
men jag tar emot dem
de är det enda jag har

tre ord från ett varmt hjärta




Fri vers av Rublev
Läst 129 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2020-06-28 19:26



Bookmark and Share


  Engel
Att känna in utan att förstå. Det största inkännandet. Bara hjärta.
2021-04-27

  bumerang VIP

Känner av ett trauma. Skildrat från ytterst iakttagande sinnen. Om De hårda ytornas bortstötande Onåbarhet.
men så:
Tre små ord. Bara det att det var ord.
Mjuka.
2021-03-24

  DavidM
Det finns något milt med spår av hopp i texten. På samma gång en rörelse eller en rastlöshet som färdas mot något annat. En sorts vägkorsning i en dikt som är både levande och uttrycksfull.
2020-07-02

  Björn Björkegren/Blue Bear
Fin!
2020-06-29

  Jenny Leine VIP
En mycket känsloladdad text som på ett spännande sätt ger läsaren utrymme för tolkningar av vad som hänt. Känslan av förlust och kanske även skuld är påtaglig, ja omskakande. Den växer för varje strof, varje blödande bild, varje fragment, som variationer på samma tema. Steg för steg läggs de samman till konturerna av en historia. Smärtan ligger blottlagd och människan blir synlig i all sin sårbarhet. Kanske kan man, som tiggaren, som säkert också lidit förlust, förstå och sträcka ut värmen i en medmänniskas hand, yttra de där orden som kan nå fram och göra all skillnad i världen.
2020-06-29

  Fredrik Axelsson
Gölar som ligger dolda likt borrade hål i medmänskligheten, alla dessa blad som distraherar och skymmer sikten. Jag behöver inte förstå alla fragment, de har sin plats. Men jag förstår att tre ord värmer den som är kall och hungrig, att ge ord är att ge liv, tiggaren som reser sig upp och blir välgöraren.
2020-06-29

  Kajan Mikael VIP
Kvar dröjer känslan av att vara på flykt. Fördriven av minnen, ett trauma?
2020-06-28

    Solweig Jansson VIP
Uppskakande, smärtsamt omskakande ord ! Särskilt : jag måste gå utan att packa / hungrig och tomhänt / skyndar jag mot världens ände / utan att veta vägen ! Starkt !
2020-06-28
  > Nästa text
< Föregående

Rublev
Rublev