när ondskan kom
med sitt mörkaste hat
kände de inte igen den

därför lät de den fylla deras hjärtan
som vore den en gåva
och deras strid en ädel strid

så låt den inte ta ditt hjärta också
håll tillbaka din anonymitets vrede
stilla ditt förakt för den andre

och när du faller
när du glömmer dig
och släpper din mantel av sårbarhet

se din fiende
djupt i ögonen
med en barmhärtigt genomskådande blick

ser du
mitt i din ångests djup
att hatet är sitt eget straff?

ser du att endast den som bejakar
sin sårbarhet
vinner livet