spackel, penslar och målarfärg

ibland drar inte hjärna och hjärta åt samma håll
men det gjorde de för dig för första gången
fast jag vet vad jag vill, vill så det gör ont i hela kroppen
jag har tänkt på dig, tänkt så det knakar
mellan springorna och klöst i brädorna
försökt se brytningen i färgen
på något vänster, fått stickor i mina händer
färg i håret och ansiktet, men jag bryr mig inte ens
inget annat än du gör ont inom mig

vad det är som gör dig, till den jag...alltid vill ha
vid min sida i tid och otid, vad är det som gör att
jag lockas av din doft, ditt hår
dina händer, din hud åh din hud som jag bara älskar
att stryka ut med fingertopparna

kanske är det för saker du vet om mig
som ingen annan, att du ställde de rätta frågorna,
ställde mig mot väggen, hur du tänker högt och alltid säger
vad du tycker, hur allt började med en flört, att du sa det där
om att du hade velat skriva till mig långt tidigare, och massa
knasiga formuleringar och
hur du öppnade upp min dörr, och jag har aldrig sagt saker
om mig själv så som jag låtit dig veta, och du är den enda jag skulle
ta med hem och presentera som min bästa, kanske är det för att du är olik
- mig enligt de flesta utåt sett, men inte till det inre tycker jag, inte alls
jag är så öm, så skör att jag skulle gå sönder så lätt om jag fick släppa in dig så som jag alltid velat, så olika mig...utåt sett, men samtidigt är det just det
jag aldrig mått så bra av som då, kanske är det det, sådan lättnad
som är det jag vill ha, jag vill ha det som finns där hos dig, och alla dina tillbehör
jag vill inte ha nån som tänker lika om allt, och jag älskar din kropp
hur du än vill ha den, ditt hår hur du än klipper eller stylar det,

 spackel, penslar och målarfärg

jag har tänkt i runda drag
och raka ändar
målat in mig i ett hörn
slipat fram mig själv
på ett lutat golv

du gjorde dig så charmig som du bara kunde
så vacker och intressant, väckte min nyfikenhet
och jag har aldrig känt så här, jag har aldrig längtat efter nåns ord
så mycket som dina, aldrig tystnat och mått så här
aldrig gråtit så mycket som jag gör nu, vad fan är det med mig
allt med dig är precis det jag alltid behövt, och jag gråter, men vad ska man göra
liksom,

allt det förutom att du också är så jävla vacker!