jag har aldrig varit känd för att vara djärv
så när du tog mig in i dina armar
och bröt mina ben för att aldrig gå
ville jag brotta ner mig själv
och dunka till tio på mattan
för att kunna stå rakryggad

jag borde ha varit beväpnad
med kärlek i ditt våld
jag borde huggit dig med mina kramar
löpt amok med mina kyssar på din kropp
överfallit dig med mina fingrar
bitit dig lite överallt

och jag borde ha skjutit ditt hjärta
med mitt morfin
jag borde ha låtit dig känna på
mina våldsamma hjärtslag
för att vara den skyldiga till att ha fått dig på fall
för att få ha ditt blod på mina fingrar
vara din enda med rätt blodgropp
som kan rädda dig
när du skriker på hjälp

vara din enda lämpliga donator
ta mina lungor
min ena njure
ta min lever
ta mig med hull och hår

jag är inte orolig
jag skulle klara mig med hälften av mig själv
men inte att behöva vara helt utan dig