Jag väter viljan min

där daggvått gräs silas genom tår

den kan bli lite torr och sliten

när den färdats genom år

ibland kan hjärtat sluta sig

dimmig gråkall kväll

ibland kan stegen tysta sig

på kallnande nattlig häll

då är morgonstigningen

precis det jag behöver

och livsmodet fylls helt upp

med en dans i doftande klöver

sinas gör vi, göms och glöms

vi med svärtande stigar inuti

men det är så här som jag gör

för att leva, och förbli.