det skulle gå
[tänkte jag mig]
att ringa in dig

sluta en cirkel

för att sedan
kunna gå vidare
mot läkning och helande

men allt lever ett eget liv

även i döden

det rev i mina händer
när jag försökte hålla fast

insnärjda trådar
som inte funnit sin plats

av smärta och ilska
slet de sig till sist

bort

kastades bort

och hamnade i skuggorna
där en frånsida låter
saker och ting
finna sina egna vägar
och forma de mönster
som gavs av livet

förlamad med
maktlösa händer mot marken

sänkt blick i tårar

trådar som söker trådar
tårar som trådar
bildar mönster bakåt

och framåt

skapar väv

där du blev
den du var
och jag blir till
[i samma skeende]

jag ser varför

det finns ingen
enskild skuld

bara komplicerade
bakgrunder

där vi blir till
utav det som var

mönster i väven