Så det här är november. Ta inte min tystnad som sanning. Jag är du. Och i den smekande hand över mitt bröst kan jag aldrig värja mig. Valet att låta det sova var bara att låta det stanna kvar. Inramningen är inte längre. Hur förhåller man sig, hur når man sanning, hur låter man det vara. Så.

Så det här är. November låter resten anlända. Ge mig nästa orgasm. Låt mig läka. Lyssna där jag ropar. Vemodet får gå vid min sida. Nu vet jag att det avtar. Jag låter det vara. Så.

Så det är november nu. Då snön skottas fyller den min kropps muskler.