ostark för att leva

osvag för att gå

kanske jag borde ha slåtts mera

för att se mig så

kanske att jag borde brunnit

när andra släckte min själ

kanske jag borde ha slutat att tänka att

de ville mig väl

jag borde ha sprungit men jag fick för mig att gå

gå än fast andra osunt hejjade på

jag borde ha haft vila

inte skrubbat mina knän

jag kanske borde ha stannat

trots deras stoj och skrän

jag kanske borde ha lagt mig

borde gömt mig ör allt

men inget täcke i världen värmer

när själen lever isande kallt

för ostark för att leva

för osvag för att gå

det jag vill vara är

vintergator och det enda jag undrar är

hu en stjärna någonsin kan förstå