Tillit
Jag litar inte på dej
Det var vad du sa
Redan bara efter
Några dar
Så vad hade jag då
att förlora min vän
Det värsta hade ju redan skett
För länge sen
Varför kämpa när
Tilliten ej längre finns där
Och bara vara den
Som ställer till med besvär
Tystnader som varar
Ibland upp till 14 dar
För att tänka ut förklaringar
Och bygga upp försvar
Som ändå faller platt till marken
Och som ger rutten smak i mun
Jag kan ej minnas allt jag gjorde
Varje timme till sekund
Från rädsla, sorg till vrede
Nu är sanningens minut
Jag drar djupt efter andan
Nu ska vi prata ut
Jag vill skrika, slåss och gråta
Visa upp min sårbarhet
För jag har också känslor i mej
Inte bara svekfullhet
Men aldrig någonsin att Jag
Vågade visa mej så ”svag”
Hur ska jag orka älska dej
Om du ej längre litar på mej
Att leva uti misstänksamhet
Fast man ingenting har gjort
Är som att bli dömd till döden
För någon annans brott