Fuktblanka ögon, rak rygg, långsamt, värdigt, med lagom tyngd i varje steg -
(jag drog i den gröna sidenkjolen, så att den skulle dölja de, för tillfället, lite för grova skorna)

In på den långa mjuka mattan, i det inre rummet, ledde jag, min son,
till sitt liv som gift man - så lämnade jag hans arm, för en stol
och där bredvid honom, stod hans utvalda mö och log, med glittrande tiara,
i sitt blonda huvudhår,
ögon av blå opal,
klänning vit med tunt, långt släp -

så omspunnen av föräldrar, släkt och vänner,
varma hjärtan, goda tankar,
vacker musik, högtidligt klokt tal -

luften lyste av snöstjärnor
när det nygifta paret steg ut på trappen
utanför rådhuset

vi var där
vi kastade ris på er
och önskade er lycka

varma kyssar
kärleksglöd.