Omfamna modet som hela hjärtat. Därifrån vandra sårbar resten av livet. I det vackra ser jag nytt ljus. Som det ändå alltid funnits där. I dunkel just för mig. Du säger kära. Jag vet inte. Jag är inte där än.

Sväll mig, innan morgonen kommer. Dina ord ligger lätt bredvid min kropp. Din själ svävar tung över mitt huvud. I allt är det så mycket jag inte förstår. Den blinkningen, den ordström, den beröringen. I allt detta ska jag vara. Sann.

Förförelse. Vänta in mig. Vila din skalle mot mitt bröst. Jag är mjuk och villig. Kanske inte nu. Ha tålamod kära.

Mod är för den som vill sårbarhet. Inget saknar jag. Allt vill jag.