Redan medlem?
Logga in
en text direkt ur märkligheten..
det bråkar lite i mig
Gula draperier kan gömma en hel livstid. Står du utanför dörren. Baby. Jag håller om ditt huvud nu. Vänd ut. In och hela himlen. Och ja. Jag tycker om hur du går. Linjerna i dina händer. Ögonblicken du ger mig. Så öm. Skulle kanske säga skör. Och stadig. På randiga mattor gör jag kullerbyttor. Flyttar kastrullerna ur skåpen. Vevar ner rutorna och dunkar lätt på biltaket. Jag kommer nu. Baby.
Prosa
av
kerstin skriver
Läst 312 gånger och applåderad av 10 personer Publicerad 2016-04-25 16:28
|
Nästa text
Föregående kerstin skriver |