Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
rage, rage against the dying of the light


jag tar allt jag kan få, jag tar allt jag kan ta.



detta är allt;
Ouang Feng sträcker sina armar
som ett persikoträd mot himlen
Clarence svettas gift under Nietzsches cypresser
och Hari är i Tangier där inga fönster har rum
själv ligger jag stilla vid liv i Nikitas armar
och vet
och vet

detta är allt.
Alexander har blivit mig nära
jag har blivit honom främmande
tystnad staplas på tystnad
stammande beröringar blir vaga bilder
kärlek ser ut som Alexander, tänker jag
och lindar Nikitas hår runt mina fingrar-
drar till
drar hårdare
drar honom mot mig
och vet

detta: min kropp är ett verktyg
denna min fattiga sanning är min enda rikedom 
min rikedom är distraktion
Nikita säger att han älskar mig
om och om igen
jag tänker: naturligtvis gör du det, pojke
naturligtvis nu, när du ligger med mig
tror du verkligen
att jag inte är medveten
om vilken vördnad jag kan skapa
och vilka odjur jag kan väcka

 

om detta är allt. om denna ensamma cementvagga
där jag brinner ikapp med fordon och annat egalt-
om detta är allt så räcker det inte
jag är ett nästan och nästan är aldrig bra nog
jag är ett kanske och jag har alla färger som finns
de enda som ser dessa färger vill slita ut dem
vill slita ut och
jag vet och jag vet och jag vet och jag
vill inte veta

jag vet:
jag skulle nöja mig
slå mig ned i någons hjärta slå mig in om jag kunde
jag vill ha sönder vill förstöra 
eftersom detta är allt
jag måste skära itu varenda illusion hos varenda person
eftersom detta är allt
och
jag skulle öppna min famn utan tillit
för vem som helst
för vad som helst som vill stanna kvar
vad det gör mig till
bryr jag mig inte om
man gör inte sådant längre
när man vet
och jag vet


långt bort slumrar Nicholai på tajgan
Julian håller en häst om huvudet, stilla
någon är troligtvis död
och ingenting
och ingenting
och ingenting mer

 


jag går,
plockar långa hårstrån ur mina kläder
fastklistrade mot bröst mage lår och skuldror
det är ett tafatt avsked, mellan mig och Nikita
han tror han inte har några drömmar
när han drömmer om allt
jag stryker hans kind
för denna oskuld är värdefull
för denna oskuld saknar jag mycket;
hos mig själv

 

vi är sedda; från träden

där
Ouang Feng ler,
Clarence skakar fradgande,
Nicholai funnit gud,
Julian gått in bland himlarna,
Hari håller sitt eget Damoklessvärd,
och Alexander
lämnat sin skugga kvar
för att jag aldrig skall slippa
men alltid veta
och jag vet
jag vet
jag vet 

 

 




Fri vers av Luna Hsin
Läst 777 gånger och applåderad av 35 personer
Utvald text
Publicerad 2016-05-02 11:08



Bookmark and Share


  Engel
Detta är livet. Och lite för mycket erfarenhet. Som vi alla får om vi vågar.
Jag vet.
Jag vet.
2017-05-28

  S.A.I. Steve Lando VIP
en helt underbar femme fatale framförd på skönaste predatoriska vis - suveränt
2016-07-03

  Lars Bertilsson
Mycket bra känslosam inlevelse om allt skriv på
2016-05-30

  Martin Lind
Jaa, kärleken är och kan vara på flera sätt. Du ger av dina känslor på ett så fint och ärligt sätt. Dikten innehåller så mycket tankar som berör. Det är kärlek !
2016-05-24

  Peter G

Med välbehag läser jag denna text även om namn och referenser känns mig främmande så dras jag in i denna dramatiska vackra historia som drabbar mig och tar tag i mig och jag läser igen och igen bara för att konstatera att resultatet är detsamma.

Du har ett flöde som får orden att linda sig om min hjärna och vrida om så där lite lagom och det är inte smärta jag upplever utan välbehag!

Bokmärker!
2016-05-15

  mike irow
orden återstår ljus är damm
Bokmärker!!!!!!!!!!!!!!!
2016-05-10

  Inkarasilas
Sicken skitsida, kan inte köra stjärnor, blaha. Observera att frågetecknen är stjärnor nu katten. Mhmm. Såna här, fast större asså. *******************************
2016-05-08

  Inkarasilas
Underbart och ljuvligt, tsarens slott har fallit och alla dess döda hästar vilar som monument på bakgården, så fint på ett ungefär, du med sotsvart hår som alla nätter finns i. Vill ha en guldram, riktigt jävla prålig kring det här konstverket. Gör konstgjorda stjärnor så länge
? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?
2016-05-08

  Martin Lind
Stark poesi !!

2016-05-05

  Anya VIP
Tycker om flödet i texten...och relationsdramat. Mustig text som är intressant och tankeväckande. En läsupplevelse ...som Boel under skriver.
2016-05-02

    Boel Lindell VIP
Din text genomsyras av renhet och äkthet så som jag upplever den. Jag vet inte hur man recenserar ett konstverk och jag tänker inte försöka men en stor läsupplevelse är det.
2016-05-02

  Opritjnik
Fan, du skriver så jävla vackert Selkie!Språket är gammaldags högtidligt och samtidigt helt samtida. Vaggande vemod och jag kommer alltid på mig själv med att gunga lite med överkroppen när jag läser dina mästerverk.

Som om man satt i en gungstol på en veranda i amerikanska södern med hagelgeväret över benen och spottade stora söndertuggade tobaksbitar efter ödlorna nedanför samtidigt som man förs bort i dina mäktiga drömlandskap.

Du är uppe i toppen bland en liten exklusiv skara favoritpoeter för mig. All kärlek till dig och dina ord således.
2016-05-02

  kerstin skriver VIP
har tagit semester idag för att fixa en del hemmavid och slår mig ner vid datorn och möts av detta ljuvligt smärtsamma njutbara. vad kan jag säga. inget, jag tar vad jag får. jag tar vad jag kan.
2016-05-02
  > Nästa text
< Föregående

Luna Hsin
Luna Hsin