Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 



ingen kan ge dig mer än sitt slut


för inte särskilt längesedan
sattes hela mitt område i brand
en kravallnatt sent omsider
vi är fattiga här
vi är hungriga och tomma

men den natten
var jag upptagen med egna eldar
den natten
låg landet stadigt i lågor
Alexander kysste mig för näst sista gången
den natten

jag såg vraken dagen efter
kol och rost och svartnade silhuetter
det fick mig att tänka på alla undergångar
som kommer och går hos oss
varje människas personliga apokalyps
varje gång livet är över och vi dör ett slag

när de tog fram stora slangar för att spola rent
visste jag med säkerhet även
att trots vår förmåga att resa oss
om och om igen

så går varje människas pånyttfödelse
dem obemärkt förbi

vi vet när vi faller
vi vet när vi genomborras 
men när vi reser oss
hinner vi gå en bra bit innan det känns

det här är inte första gången jag struntat i
vart jag är på väg
inte första gången jag med viss nostalgi 
sett tillbaka på den tid då jag brydde mig om det
men det är första gången
efter denna undergång

och jag måste göra ett val
och jag väljer att gå vilse
ut bland träden med glöd i händerna
mot mina vatten
mot mina vatten

 




Fri vers av Lily Lisbon
Läst 715 gånger och applåderad av 24 personer
Publicerad 2016-05-03 11:48



Bookmark and Share


  Fulbergarn
jäkla bra låt oxå
2018-02-22

  Martin Lind
Du fångar verkligheten naket och starkt selkie lee. Alexanders näst sista kyss och de brända bilarna på morgonen !!!
2016-05-24

  Inkarasilas
Cookie, du smulas sönder framför mig i små små bitar av kattguld, skriver så hjärtat dunkar feber och sorg, som en svart sol, fucking jävla vackert. Helt vilse
2016-05-10

  Goraxy 89 Orion VIP
Den här är ju något rent otroligt fint. Inte visste jag att man kan skriva såhär. Men är man född till poet sååå - kanske?

Nej - man måste nog bara bokmärka denna pärlemorströdda Apokalyps.
2016-05-09

  Eila
Alltså texten är inte bra du svajar för mycket i ordflödet som skall vara vi går över vattnet tills glöden falnat
2016-05-09

    ej medlem längre
Jag har fullförståelse för om Du tycker att jag är helt galen just nu. Men så här föreställer jag mig det är att konvertera till den ryska ortodoxa kyrkan, inget är i någon jävla ordning, men det är vackert, mer än vackert. Texten är vatten, friskt vatten mitt i helvetet. Så här skriver en poet.
2016-05-03

  Lilla My* VIP
Wow som du skriver!!!

"och jag måste göra ett val
och jag väljer att gå vilse
ut bland träden med glöd i händerna
mot mina vatten
mot mina vatten"

Och sista stycket här och titeln! Titeln!!
Ja, jag älskar det om det inte framgår!


2016-05-03

    Melona
Helt jävla fantastiskt! Din poesi är bättre än musik just nu för mig...


Tack!
2016-05-03

    ej medlem längre
Hänförande vackert om uppbrott och när allting rasar. I slutradernas skönhet tänds ett hopp. Du går mot dina vatten och det känns så rätt.
2016-05-03

    tehdog
gråter, gud vad vackert. men hemsk titel. men gud.
2016-05-03

  Peter G VIP
så vackert du skriver!

det är som om diktjaget ser sig själv på lite avstånd,
Ändå känns det nära. det slår an på mina känslor, du vet verkligen hur du ska placera orden!

Ja, vi faller, gång efter annan, men hur svårt det än är att gå vidare så är det en styrka att veta att man kan!

tycker mycket om denna dikt, särskilt slutraderna:

"och jag måste göra ett val
och jag väljer att gå vilse
ut bland träden med glöd i händerna
mot mina vatten
mot mina vatten"



2016-05-03
  > Nästa text
< Föregående

Lily Lisbon
Lily Lisbon