Redan medlem?
Logga in
Noll ett fyrtio sju
Torra händer Och spruckna läppar Vattniga ögon Med grå hinna över
Jag håller din hand Som ett torrt skört höstlöv Jag smörjer dina läppar Så du kan le utan att dom blöder
Jag torkar dina ögon Så du kan se vem som är där
Din andedräkt är söt Och lite kvalmig Det rosslar djupt nere i ditt bröst
Din andning är ytlig och ryckvis Ibland upphör den och allt står stilla För att sedan i en djup darrig rossling Dra igång igen
Nästa gång du suckar Väntar vi förgäves På inandningen
Tiden går Ingen rör sej Vi tittar på varandra Det är tyst…
Bröstet fylls av vördnad Inför Livet Och Döden
Jag sneglar runt i rummet Ser du oss? Blev du hämtad?
Jag reser mej sakta Lutar mej över dej Och sluter dina ögon Sen går jag bort och öppnar fönstret
Klockan är 01:47
Fri vers
av
Howlit
Läst 345 gånger Publicerad 2006-05-08 11:14
|
Nästa text
Föregående Howlit |