Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en mkt sorgsen dikt! Olycklig kärlek, det hemskaste av alla känslor. Att man inte förstår i tid, kanske för man inte vill.. =/


Inte ens döden skiljer Oss Åt.


Jag grät, jag skrek.
Är detta Kärlek?
Jag tiggde, jag led
Kanske grät du med?
När alla sa att jag aldrig log!
Var det för livet inom mig Dog?

Du låg där i stupets brand
Levande i Dödens Land
Blod över hela Dig
För du trodde Du hade förlorat Mig!

Jag och min kärlek dog med Dig
Du hann aldrig berätta för Mig
innan du kom i Dödens Land
Att allt som betydde var att hålla min Hand

Jag förlorade mer än Dig då
Först kom Sorg, smärtan så

Där i stupets brand jag grät en tår
smekte sakta ditt mjuka hår
\"Aldrig utan dig jag tvingas finnas kvar,
Inte nu när jag inte Dig hos Mig har\"

Jag lade mig ner brevid din vilsna kropp
Aldrig hade jag varit utan hopp
Ingen förutom du, hade älskat Mig
därför vill jag dö med Dig.


Vi förenades så i Himmelens vals
Förevigt nu med armarna kring Din Hals.
Önskade att jag hann för självmordet säga förlåt
Men inte ens Döden får skilja Oss Två Åt!





Fri vers av Soessan
Läst 507 gånger
Publicerad 2006-05-22 17:28



Bookmark and Share


    sammyboy
:'(.. lider med dig =(.. riktigt bra skriven dikt men mkt sorglig..
2006-05-22
  > Nästa text
< Föregående

Soessan
Soessan