Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mönsterpussel

 

 

Jag fick en längtan så stark

att det ilade ut i fingertopparna

 

Jag fick en insikt så klar

att jag tvivlade ej mer

 

Jag hörde en röst så stark

att jag var tvungen att lyssna

 

Jag kände en hand hålla mej kvar

så jag var tvungen att stå stilla

 

En vind svepte ner över mitt ansikte

så jag var tvungen att sluta mina ögon

 

Så jag kunde se 

 

Och jag vacklade och grät

och jag sörjde allt som varit

 

medan jorden skyddande höll sina armar om mej

och solen tröstade mej varm

 

Och jag ramlade ihop

och spred ut mitt liv på marken

 

Och jag svävade ovanför

för att se om det fanns nått kvar att ha

 

En lång stund förflöt

Då jag tryggt kunde betrakta

 

Få ett sammanhang och en mening

med pusslet där på marken

 

Sen började jag skilja åt en del från en annan

Lade samman det jag ville ha

 

I ett annat mönster 

 

Timmar gick och kvällen kom

men till slut så var jag klar

 

Jag begrundade mitt nya Jag 

 

Och i månens blåa sken la jag mej tillrätta

Och värmen spred sej sakta tillbaka hem till mej

 

Så nu går jag här igen

och hålen dom är fyllda

 

Av en insikt om att kärleken

Fanns även inom mej

 

En uppgörelse med minnen som stulit all min tid

Är nedgrävda i marken

 

Må dom vila där i frid 




Övriga genrer av Howlit
Läst 361 gånger
Publicerad 2006-05-23 12:27



Bookmark and Share


  Mareld
Du hade verkligen rätt; den här tyckte jag MYCKET om.

"Lade samman det jag ville ha

i ett annat mönster"

Det är just den processen jag håller på med just nu. Den här måste jag bokmärka och återkomma till.

Tack!
2006-10-08

  Agnes
En stark text om självrannsakan och insikt, utan den minsta självömkan.

//...jag ramlade ihop

och spred ut mitt liv på marken

Och jag svävade ovanför

för att se om det fanns nått kvar att ha//

Så lysande. Sådan igenkänningsfaktor att man får ståpäls... att någon kan fånga detta i ord är häpnadsväckande. Men om någon lyckas är det självklart du.. ;o)...
2006-05-24

  Fialotten
Kan inte ens finna rätt ord för att kommentera.
Men jag känner... starkt berörd.
// Sofia
2006-05-24
  > Nästa text
< Föregående

Howlit
Howlit