vågor i träden, så har hav famnat strand

så har livet ett försprång i mig.

Så har tiden malt stenar

mot timglasets rand

En våldsam resa i sig.

Men vem har sagt

att storsnäckans toner kan

bråka med moll och dur.

Den kan bara stilla vida sjunga

Fast ingen vet riktigt hur.

Jag har bara fukt mot kropp

Vad  vet jag om hur träd och vatten

när strid

Jag har bara hållit snäckan i handen

Och lyssnat en evig frid.