Som en gren häver mot lunga i blåst

vandrar sägnen mot eld och ljus.

Dessa livförtrollande hisnande sagor

Som överlever trots tidens brus.

Du är en saga, få förunnad, 

En dikt varsamt skaldad.

Och jag ska ha din röst nära intill

Närd, omskött och förvaltad

Pluralis, sagor är ju så

Växer i omfång och tonfall

Så har orden burits och blossat

som ett Vattens brusande svall.

Vän, min och andras trösterska

Bundsförvant och solnärarinna

din saga ska leva i evig tid

och ingen må den föringa.