Redan medlem?
Logga in
en text direkt ur märkligheten..
sammetslen - och hur du frågar mig om jag tycker om dig
Skiljer isens gröna vårens dans. Och så låter dina ord mina vara ifred. Och jag lyssnar till alla bokstäver. Hör du mig. Hör du mig. Hör du mig. Tiden flyter som vatten över blankisen i vintersol och mina sekunder stillar sig aldrig som dina gör. Jag hör dina steg över stationsgolvet den dagen. Och väjer inte för ditt leende. Känner du min tunga över din blanka hud. I mitt bleka stannar jag. Väntar. Bidar. Nöjer. Och börjar sakta leta skatten vid bågens slut. Hör du hur jag ler. Samlar håret i nacken. Och går dagen till mötes.
Prosa
av
kerstin skriver
Läst 341 gånger och applåderad av 16 personer Publicerad 2018-03-24 20:27
|
Nästa text
Föregående kerstin skriver |