Jag behöll alla värdigheter efter det stora fallet. Sen. Sen höll jag i mig. Är det då man blir untouchable? Och genast kommer frågan om det är värt det. Men när ljuset är det ljust gråblått, rosa och ett stänk av silver och speglas i min sjö så vet jag inte om det längre spelar någon roll.

Grattis! Ännu en födelsedag där natten vakar mig genom. Drar det bästa ur mig och jag undrar om jag någonsin var född till annat än detta. Och när jag så sa att den som är född med kylan i nacken aldrig gör det enkelt, menade jag varje stavelse. Men visst är det ljuset jag längtar. Visst är det så.

Din mjuka tornedalsdialekt vindlar sig genom samtalet. Jag är nyfiken på dig.