Redan medlem?
Logga in
en text direkt ur märkligheten..
förtöjd
Men så säg mig; om muskeln innanför bröstbenet endast är en muskel, hur värker den då i varje slag utan dig. Och sen funderade jag länge på om romantiken är för mig. När övergår längtan till det osunda beroendet. Nätter utan lindring och månlandningar utan flaggor. Och säg mig älskade; var lägger du din hatt för natten, hur tvinnar sig dina lakan och när ler du i sömnen under bar himmel. Säg mig. hon bar en längtan under huden. orange var den. vi som kände henne visste. du var bara rekvisita. Så stanna min kära, varm hud mot varm hud. Slå dig fri ur dina bojor, eller låt dig bojas. Ankra mig!
Prosa
av
kerstin skriver
Läst 276 gånger och applåderad av 16 personer Publicerad 2019-07-25 19:33
|
Nästa text
Föregående kerstin skriver |