Som liten grodd färdas ska
till blomning, blossning och vind
Är hjärtats livsfärd oftast den
som fuktar spår på kind.

Än är du med käraste fina
ändå gråter jag ofta i skymundan
Så tafatt man håller sitt hjärta från
Det som ej går att komma undan

Dock gryr dagar och
skymmer så stilla
I färger de kärleksfullt talar
För dig allra finaste käraste mamma
Vinterns blomning i Decembers salar.