Det löper en eld genom lägenheten.
Går en bris, rysningar, längs ryggraden
mellan franska balkongen och sovrumsfönstret.
Jacka i hallen, skor på mattan. Nåt kliver in.
En slängkyss blåser liv i romanen
på nattduksbordet.

Nåt underbart har utspelat sig här,
under täcket.
Det går nästan att ta på.
Ilningarna när jag borstar mina läppars hunger
och rör mig barfota över mina kvadratmeter.
Din doft immar mina fönster.
Hjärtat står på glänt.
Köket osar middag, nybakat bröd
och viskar om dessert och Netflix.

och

Jag hör ekot av trösklar som gått ur led,
retsamma drag i falsett, blickar i soffan,
kittlingar i ljumsken, nära till skratt.
Och

Jag känner det.

Korsdraget mellan känslorna
som sitter kvar i väggarna.
Gardinerna som skvallrar om hur en vit
lögn borrades in i famnen
mellan ett farväl
och en välkomstkram

och jag vet inte på vilken planet jag hör hemma...