Jag ger dig mat, trugar med hela handen,

Du tvekar lite att höja huvudet men doften

från maten överbrygga smärtan.

Klockan är tre och du har inte kissat än.

Skrikande reser du dig upp och springer ut, du

kissar bara innan du vänder i snön och springer 

in och lägger dig på mjuka filten.

I två veckor ska jag hoppas dig, truga och lyfta 

allt jag kan.

Den tid som är utmätt.

Ja må du leva älskade Tyra, må du leva.