Är det något eller?

Va? Neej... det är det inte.

Måste jag säga det ?

Men... du verkar så... ja, nånting.

Tycker du? Jaha... njaee... jag vet inte...

Hur ska jag kunna förklara det?

Säkert att allt är ok då?

Mmmm...

Fan också... nu är han på väg att släppa det.

Okej... men, jag sticker nu då. Är du hemma sen eller?

Ehh... jo, det är jag väl.

Åh, gode Gud min mage.... får inte börja lipa... inte nu. Bryr han sej inte alls eller?

Då ses vi lite senare. Hej då älskling!

Dörr slår igen

Tillvaron svartnar

Allt innehåll i magen

kommer upp

i sura uppstötningar

Kroppen viker sej i kramp

och all vätska rinner ut

genom mina ögon

Skriker tyst min ångest

mot knuten näve

tryckt mot mun

Men ingenting lättar

Och du kommer aldrig

att fråga

den rätta frågan

Och jag kommer aldrig

att våga

leda dej dit

Frågan blev till slut ställd

Svaret levererades

Olika vägar gick vi sen