Tankarna ger ingen ro
inte heller kan jag tro

när kriget bryter ut
finns ingen gud

ingen frälser oss från ondo
när soldaten skyldrar gevär

trons tankesystem
motsäger sig själv

men med ens
och ändå -
hoppas du på mer

all färg du ser...
och blommors doft
förför

du hör något berättas inom dig
du vet någon som du har kär
du hyser värden som bär

genom både sorg och vrede
hörs livets egen sång
som hör ihop med vind och hav

så le min vän
dansa och le
låt fötterna lätta
och le mot det som finns

vinka bort det förflutna
blinka bort dina tårar
och snurra runt
med händerna utbredda
för att ta emot
ännu en lek
och början på en lek till

njut blodets hetta
när hjärtat bankar och slår
ej mer
ej mera hårt
än du kan stå för det
du är
i dansens nu
och rummets här!