när det har gått 1,5 år utan att man har skrivit en rad så kan man ju tycka att det är på tiden igen

man skulle kunna ge ett livstecken ifrån sig, linda
man skulle kunna det

för tiden gick, den gör ju det

för den intresserade kan meddelas att undertecknad sedan sist har donerat 45 centimeter hår och ångrat åtminstone trettio av dem
man skulle kunna tycka att man borde ha lärt sig vid det här laget
I övrigt ser jag väl ungefär ut som förr
jag bor kvar i samma fyra och är kvar på samma jobb
ifall du så att säga bubblar av frågor så svarar jag att
Jag går nerför hällegatan varje dag
och sedan går jag upp igen

barnet går numera på förskolan
barnet hoppar, går och springer, fort och långt
barnet klättrar upp på allt
barnet klättrar högst av alla
barnet har högst bestämda åsikter
bäst av allt är lejon, sedan tigrar

och den som säger att det är svårt att vara förälder kan inte ha prövat motsatsen:
man äter på bestämda tider
man sover på nätterna
man går till djurparken på helgerna
man går på simskola
man går till mormor och lämnar in barnet vid behov
däremellan är man hemma nästan jämt

och sedan vill man inte lämna hemmet heller
man slutar springa långpass varje helg, man hinner inte längre
man får så att säga "andra prioriteringar" (i mitt fall tresiffrigt i marklyft; något ska man ju trots allt ägna sig åt)
man bokar in sig på julbord redan i september, det är sånt man tydligen gör när man har både framförhållning, framtidstro och lite för gott ställt
who would've thought any of this could have happened

och när man väl har funnit sig till rätta i den nya personalgruppen så har man nästan aldrig ångest längre (förutom den som kommer av att man som "överintelligent" vistas hela dagen bland folk som är det på riktigt)

men bara nästan
Det kommer fortfarande små djur och hälsar på ibland
de krafsar på dörren på nagelbanden
jag vet inte om de vill komma in eller släppas ut, de verkar inte ha bestämt sig riktigt än

Lite som min svärmors förra katt
den gick ut på nätterna och sedan skulle den släppas in igen
de fick gå upp och öppna för den hela tiden och hålla på
men varför slutar ni inte bara så får den lära sig. sa jag

de svarade aldrig och nu förstår jag varför