Bakom din hud

föder du ett mörker

som rinner ut

genom alla dina öppningar

Det fastnar en stank

av frän föruttnelse

och giftiga ångor

i mina lungor 

när du närmar dej 

Och när du rör vid mej

snyftar min själ av fasa

och vill fly mej

så jag kan lägga mej ner

och sluta min kamp

För endast då

får du ta mej

och tränga in

i mitt döda kött 

Då mina kärl är slutna

och uttorkade 

Och inte en droppe blod

ska spillas mer

över dej