Har en kollega som får kritik för sitt sätt att jobba... Hon blir mest jävligt förbannad och kan inte se att det kan ligga nått i det dom säger...Alla har vi väl reagerat nån gång med taggarna ut, och sen kommit på att.... va f*n...Dom hade rätt. Me
Kritikkänslig
Att lära sig uppsakatta kritik
Ja... den goda uppskatta jag och slickar i mej som glass i sommarvärmen Den kan jag rulla mig i som en löpsk katta i mynta Sola mej rödflammig i så huden flagnar i flera lager
Ja... den goda välnärda behövande bekräftelsen på att jag duger
Klart jag uppskattar den
Men
Varför ska man uppskatta när det svider så det stockar sig i halsen och munnen töms på all vätska så man inte kan prata utan att nervöst harkla sig hela tiden för den där jävla klumpen sitter i vägen för det jag vill säga
Ska jag uppskatta mitt illamående min rädsla mitt låga IQ som inte fattat som tydligen missat det alla andra förstått och sett
Ska jag omfamna mina bödlar som vill sänka mej när jag trodde jag äntligen flöt
Ja, dom säger ju det
Man lär sig av dålig kritik
Kan inte riktigt övertyga den där klumpen i halsen om det bara
Men skulle den lossna så ska jag fånga den i handen och trycka upp den i ansiktet på dom
Sen är det min tur....
Fri vers
av
Howlit
Läst 350 gånger Publicerad 2006-10-03 08:04
|
Nästa text
Föregående Howlit |