En ryckig vals

som går mot sitt slut

Med sänkt blick

och pannan lutad

mot hans axel

Tårar som färgats röda

av för utdragen smärta

faller

mot nakna fötter

Båda håller

krampaktigt i den

andra

Faller en

så faller båda

Gårdagens

blodiga fotsulor

trampar på

utan känsel

Bedövade av

dansen

båda bjudit upp till

somnar deras kroppar snart

och sjunker in

och ihop

och ut ur medvetandet

där ingen kan klandras

eller behöver stå till svars

för att dom inte försökte

älska mer än dom kunde dansa