Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ur en stenhuggares bildspel


som filmen genom mina fingrar
rör du dig långsamt bakåt

det är sekvenser
inte bilder av ögonblick
som ristar motiv i stenen

på andra sidan glaset
byts ansiktena ut
nya främlingar passerar
rakt igenom rummet

då och då vinglar du till
tar upp en kritbit
och ritar två vita streck
som korsar varandra

när stenen faller i en ny ruta
ställs stegen åter upp mot väggen

jag fortsätter att iaktta din rörelse
tills vi står brevid varandra

ögats dörr öppnas

du tar min hand

vi lämnar rummet, stenen
och den vita duken bakom oss

filmen slutar att flimra


Övriga genrer av Daniel_78 VIP
Läst 2048 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2006-11-22 10:36



Bookmark and Share

    Linton
Fantastiskt trevlig text att läsa!
Filosoferar kring slutet och det där med att lämna saker bakom sig eller som här lämna saker tillsamans bakom oss. Så jäkla symboliskt också med den vita duken, precis som man suddar ut det som hände innan så att man bara lämnar en vit duk som inte kan krångla till det för än framöver.
2007-10-10

    mellanmål
Vackert skrivet, t.o.m. så vackert att jag personligen inte tycker du behöver kursiveringarna för att betona vissa ord. Konstigt nog får "när stenen faller i en ny ruta" mig att tänka på att hoppa hage - kanske är det kritorna som gör det. Oavsett vad dina ursprunglia intentioner var med texten så tycker jag iaf bra om den.

Med önskan om en trevlig kväll,

Mm
2006-11-23

  wayward - taiga
Hej D.

Snyggt förstastycke..

Där ser jag en filmremsa, av en kvinna, som dras baklänges mellan en stenhuggares fingrar, det är lite sensuellt. Hur en man drar en dam mellan sina fingrar.. Speciellt om han är en groving som stenhuggare och även förmår sig till sådant motoriskt finlir.. :)
Men det kan väl lika gärna vara minnets återglimtar som knackas in i medvetandet..

I stycket om att vingla till, och det där vita korset ser jag åter film.. En filmrulles förmodade början, el. slut, mot en bioduk.. Jag förnimmer en cinematograf och hans kärlek till filmerna, kanske särskilt till en speciell aktris, som Garbo eller nån..
Det magiska i kameraljusets dammglittrande fyrljus genom salongen
där "ögats dörr öppnas".. Han kanske..
..Nä, nu spånar jag vidare på egen hand, det blev en himla massa babbel om en suggestiv -och bra dikt, med en spännande titel..

Intressant läsning Daniel, tack för den..

Vänlig häls och God afton!
2006-11-22

  Mikael Lövkvist
Mycket spännande, suggestiv, mystisk. Härligt, Daniel.
2006-11-22

  himlens hemlighet VIP
det blev fin-fint...suggestiv och drömlik med spännande och oväntade bilder...snyggt...den behåller jag :)
2006-11-22

    Per Lindblom
En projektion och en flashback som ger eftersmak. Säreget och längtansfullt bildspråk. Och så kan jag ju inte låta bli att gilla kritbiten och de två strecken... jag vinglar också till :)
2006-11-22

    ej medlem längre
suggestivt möte
i ristade ögonblick..
tycker om rummet
för texten. mm.
2006-11-22

    Bodil Sandberg
Det här är en annorlunda och mycket poetisk text...jag tycker enormt mycket om den!
2006-11-22
  > Nästa text
< Föregående

Daniel_78
Daniel_78 VIP