Bon Jovi på radion och volymen var hög.
Du var bra som du var, du var bäst och du dög.
Bed of Roses, den låten var vår.
Så länge sen nu, men känns som igår.

Nej, där ljög jag, det var evigheter sen.
Och du är alltid, för alltid min vän.
Jag vet att det var sant då du sa att du älskade mig.
Kärleken är besvarad och jag har ett foto på dig.

Ett vackert foto i en vacker ram.
Och när jag ser på det känner jag känslan av just din kram.
Du kunde krama mig som ingen annan kan.
Du såg rakt i mina ögon, nästan för bra för att vara sann.

Du var alltid ärlig emot mig, nästan för mycket.
Den där jävla känslan, det där jävla trycket.
Jag hatar dina tankar för det.
Men jag kommer att älska dig i en evighet.

Du lämnade mig helt ensam kvar.
Men du hade förlorat allt du var.
Allt ur ögonen dina.
Du var allt i mina.

Du sa alltid att evigheten är alltid nu.
Jag sa alltid att evigheten är alltid du.

Bädden av rosor fick du till slut.
För mig blir inget som förut.
Hoppas att du mår bra där du är.
Bon Jovi på radion och låten slutar där.