I 

När man sock på sock ur lådan tar
men ej finner på ett enda par
börjar man på frågan söka svar:

När vi vandra livets långa bana,
måste sockor vara likadana?

II

Ja, det kan man nog med rätta tycka.
Likhet brukar leda fram mot lycka.
Skönhet är ju ofta symmetri,
sockpar en rätt självklar harmoni!

Men, när de får röra sig och andas,
tumlas runt i brännhet luft och blandas
kan det ske ett välkänt fenomen:
sockorna försvinner och "får ben"

vilket brukar skyllas på det monster,
tumlarens schaman, som kan de konster
lockande, förförande små trick
som får dem att rymma på ett kick!

Det vi kanske inte riktigt fattat
är att likhet nog är överskattat.
Sockan gillar skarpt sin kompanjon
men vill ha en viss variation!

Raggsock, gjord av ull och ganska glanslös 
söker silkesstrumpan, alls ej chanslös.
Minsta lilla sockan, ren och vit
skyndar till de svarta på visit.

Mångfalden i lådan kanske lockar.
De vill säga hej till andra sockar!
Om du knyter samman dem för tajt
kan de kanske rentav starta fajt,

slitna som de blir att ständigt knytas
kan de nötas och behöva bytas,
är det då så konstigt att de vill
se sig om i lådan lite till?

Gör som Pippi, ge dig ut och vandra
grön på ena benet, röd på andra!
Vart hon kom var hon en härlig syn,
struntade i höjda ögonbryn

för hon hade sedan länge fattat:
Likhet är nog väldigt överskattat.
Ständig spegling gör oss inte rika.
Allt är inte vackert som är lika.

Så idag när du ska välja sockar
är ett tips att många färger rockar!