Om du bara visste
hur mycket du har betytt
i mitt liv,

så hade du nog känt dig
som en riktig hjälte.


Men det är inte riktigt
en sådan relation
vi har
så jag har aldrig riktigt berättat
för dig,

inte med ord i alla fall.


Du har alltid varit en förebild
för mig (och min bror också tror jag)
och jag har alltid sett upp till dig,

även under de åren
som vi inte var så nära.


Och det är inte konstigt,

du är så otroligt
intelligent
snäll
och respektingivande.


Jag känner mig aldrig så
värdefull,

som när du är stolt över mig.


Och jag har dig att tacka
för att du har hittat,

världens bästa moster.


Och nu när vi är närmre
återigen
så vill jag att du ska veta
att jag älskar dig
och jag är glad,

över att jag fått växa upp jämte någon som du.


Det är få förunnat.