Redan medlem?
Logga in
Tårar av sorg landar hårt, medan lyckotårar fångas i luftenDin röst Jag hörde din röst i natt Jag undrade om du skulle stanna här nu Men du svarade - Bara en liten stund, för jag har något jag vill säga dej Så märkligt det var att höra dej tala Efter så många års tystnad hade jag glömt din melodi Din mun rörde sej och rynkorna där när du rörde läpparna hade jag glömt Förtrollad och förstummad såg jag dej leva Du såg på mej och log och jag förundrades och jag blev varm En kyss på min panna och du viskar ömt -Så... nu vet du lilla gumman Men jag ha inte hört dina ord Inte det du sa bara värmen från din andedräkt och tonerna dröjer sej kvar Och jag ser dej återvända igen dit inga ord mer kan nå Där inga minnen längre spelar någon roll i ditt tysta rum och stela mimik Dina ord och värmen i din andedräkt och tonerna som klingar ut i rymden mellan oss Jag blundar Jag känner Jag andas Din sång Och jag vet Visst vet jag... Nu och för alltid dansar vi till tonerna av tårar som aldrig tar mark
Fri vers
av
Howlit
Läst 529 gånger och applåderad av 2 personer Publicerad 2007-03-20 17:38 
|
Nästa text
Föregående
Howlit |
