I en slowmotion laddad sekund

inser jag

med djup smärta

Att jag inte minns

Dej

Samtidigt som tiden

bestämmer sej för att

anta fysiskt form

och blir en farlig skugga

som låser mina tankar

och mina rörelser

Samtidigt minns jag

tiden

och måste

med ångest och

rädsla i mitt bröst

hitta brytpunkten

Samtidigt upphör

tiden

den låser mej

och jag fryser

med dej i mina ögon

Du

finns

Här

Som en skugga i mitt bröst

I min tanke

I min själ

Du håller mej fast

När jag trodde att

jag rörde mej framåt

Du släpper mej inte

Förrän jag minns

Och jag kan inte minnas dej

Hur du var innan........

innan.....

Du blev den där andra

Om jag lägger mej ner

I den fysiska tiden

och låter den

leta sej in

genom alla mina öppningar

Kommer det att göra ont då?

Kommer jag någonsin att bli ren igen då?

Kan jag se dej då?

Vem räddar mej så jag inte försvinner

För jag vill vara kvar

Här

Där tiden bara blåser lätt förbi

Med saknaden som evig följeslagare