Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svårt att förklara mig! vad hände? hur skall vi förklara det inträffade.

har inte varaigt mig själv sen, är förvirrad, borta, skäms, och vet inte var jag skall bli av..JAG..ha..av alla människor...




Kärlek! åh så ont det gör.

Åh älskade, min sköna, bara ord jag tänkte och inte ville säga högt.

men ikväll var jag ju bara tvungen!

här har vi gått och varigt vad vi skojat fram

dream buddis, bästisar, närmre än änglars själar.

Soulmates..men

 

 

Känner nu att det är egentligen inte jag..

ja jag Lasse som skriver..

utan nån annan eller nått annat..eller..öh ett väsen!

som vill avskriva sig här..

 

 

men!..ok..försöker..dölja eller glömma..men..det går ej.

måste bara skriva av mig till mina vänner för ev råd..

 

 

Men va fan! jag tror bara jag är så förbannat

feg när det gäller detta

ja sådant här som känslor och

att man skall stå till svars, och ta ansvar för sina

handlingar, jag har ju varigt stor förespråkare för detta.

 

 

Men va fan! se på mig nu... har så förbannat lätt för att bli kär...

och sårad

FAN..

 

 

Men vänner säger ju att jag är så fruktansvärt

känslig och kärleksfull människa, som inte är

rädd för att gråta, visa känslor och strö ros

och kramar över dom jag verkligen älskar.

 

 

Ok älskling!..öh flå't jag menar min vän

jag vet att du känner det konstigt nu

 

 

Fan! vi som hade vänners kamratskap

du kunde ju lita på mig ju!!

jag var ditt skydd, ställde alltid upp

och gud nåde den som..

 

 

Herre gud! vi har ju sovigt tillsammans så ofta

både hos mig och dig..och trotts att du

ser ut som gudinnors förebild

och jag har känt mig som gudars beskyddare

och ondskans överman, så har vi alltid varigt

varandras stöd och skydd med trygghet

ja precis som bästisars bästa bästis vänner

för livet, igenom tider! sådant här var omöjligt

och fick absolut INTE hända..

 

 

Men du! va tusan hände? vad! när! hur! och varför??

Kan vänner göra så här?

och tänk på vår ålders skillnad! Fan..

var inte orolig! jag nämner inte ditt namn

här..MITT namn känner folk redan till här!...

men jag är lugn, dom är alla mina vänner.

 

 

Men känner att det här behöver att komma ut

vill gärna avreagera mig...

här finns folk som förstår mig...

folk som varigt med om samma...

folk som läser med inlevelse och känsla

då det är poeter på samma plan fast med olika

öden och äventyr, så förstår dom alla ändå skrivandets

kraft och vad jag vill förmedla.

 

 

Vi var ju två helt vanliga bästis vänner

som bara skulle gå ut på en god bit

och ett gott glas rött, nu när jag var

ledig, och du med, eftersom du redan fått en del

att dricka, och var lite tramsig och flamsig

så ville inte jag vara sämre, så jag tog ju en del

whiskey groggar, så vi hade samma tempo, fan

jag är ju där som vän för dig, och jag är ledig

i sju dar och du i fem, så va fan..vi hade ju roligt.

 

 

Men det var något i luften som jag kände inte stämde

riktigt...första gången jag känt mig riktigt onykter..

och jag har druckit en del igenom livet..

och det var första gången du...

 

 

kysste mig!!...kysste MIG!!... ja du kysste din bäste vän rakt av...

och då menar jag med...tunga, blöta läppar,

stön, okontrollerade taffsningar i mitt skrev, min smak av

vanilj tobak, din smak av Stimorol och lite Jordgubbs läpp glans

dina pupiller, speglade sig i mina, oh! JAG KÄNDE KÄRLEK!!!

 

 

Tror säkert att vi stod där som värsta VM i tonårs hångel

ja i säkert..fem minuter, rent blöta och kladdiga, på din

överläpp upp till näsan..och jag ifrån hakan ner på halsen

hadde förvisso slips, men skulle nog behöva en haklapp..

 

 

Kladdig och dan, yr i kolan, och undrades vad som

höll på att hända, så där lite förbjudet och spännande

så kom jag att märka att jag var ganska lyckligt berusad

då jag efter en mysig sug tävling, blir rent lyckosam i magen

skakar, och litet kär som en ny förälskad tonåring

så jävla full började jag bli..eller var det kyssen som sög

musten ur mig med full ursinnes kraft..

 

 

FAN! kan bästa vänner göra så här?

fan.. här står vi! jag är snart en del år äldre än du..och

jag skall vara så förbannat duktig...Så duktig..HAA!

 

 

Va fan tänker jag på? såå bort gjord, kan inte tänka klart!

där vi plötsligt låg, berusade och på gott mod

i min dubbelsäng nakna...men jag skulle skydda dig, som vanligt

du skulle berätta dina historier för mig, medan jag kliade

dig på ryggen, men se vänner! nu blev det ju inte riktigt så..

 

 

Plötsligt När vi låg där! och jag i vanlig ordning bara ville skänka

trygghet..kände jag verklighetens turning Torso..Lutande tornet i Pissa,

Kaknessturnet, Malmö vatten torn, Big Ben, USA tvilling tover...fast i mina

byxor fans en trilling,

 

 

Oh! jag fattade inget men plötsligt älskade vi likt vildaste kaniner på en Break

dance tävling

 

 

Så här efter när vi sågs igen, så är det precis som om jag inte är värd ett shit..

Åh, vad jobbigt min vän, fan att vi måste spela så här..

känns som om vi är två främlingar som bara setts en gång..

Kan man fortfarande vara bästa vänner? det känns ju inte så ju!

har jag gjort fel? vad hände? kan man verkligen inte lita på mig?..

 

 

Snälla! vad gör jag? innerst inne vill JAG inte ha det ogjort

för Jag tycker att det var spå vackert

precis som om det var meningen att ske...jag hade ju så mycket

kärlek inom mig, förlåt min vän att du blev drabbad...

vet innerst inne att du kommer att läsa detta..

om du vill kan detta glömmas, för att jag skall vara din bästa vän, vill inte

mista dig..

 

 

Men jag tror att jag har svårt för att glömma vårat vackra kärleks möte

som hade fått kärleks gudinnor att rodna.. men kära du!

Förlåt min synd! men låt oss fortsätta vara vänner, jag tar

på mig det och skall aldrig göra så mer, bara du pratar med mig igen

Jag din Själa vän genom tider.

 

Tycker du! ÄRLIGT talat innerst inne inte att det var fint

vackert och fantastiskt?..

Eller är jag bara så förbannat DUM i huvet!..igen..

kan det då verkligen vara så FEL? varför skall JAG söka förståelse! när ingen

kan ge dig tröst?..

 

 

Förlåt isåfall för evigt min vän...och må jag brinna i helvetet för min synd.

 

Din VÄN? Lasse

 

 

 

 

 

 

 




Övriga genrer av Lasseman VIP
Läst 774 gånger
Publicerad 2007-04-02 03:41



Bookmark and Share


  Anders P H
\"Fel\" kan det väl aldrig vara att följa sina kärleksfulla känslor - även om det sker på fyllan. (Säger du nu ja, spik nykter...) Men visst har även jag drabbats av eftertankens franka medvetenhet, maximalt kryddad med old-price-ågren; själen skuren i småbitar av skuld och självrannsakan.
Snacka om det.
Samlar fortfarande ihop bitarna.
FAN vad det är svårt - att vara snäll mot sig själv.
(En tekinalitet Lasse: du stavar ordet \"varit\" - \"varigt\". I en annan av dina texter trodde jag det var medvetet - och då adderade det en poetisk kvalitet som du kanske inte hade menat.
Nämligen varigt - som i ett sår som varar sig...)
2007-04-10

  Kameleont
Du, Lasseman! Se alltid till att vara du, som har lätt till tårar, har hjärtat utanpå kroppen, känner förälskelse, känner värme. Ja...det gör ont ibland, men lyckan känns också mer om man vågar. Jag tror att det gör ondare att inte våga känna...iaf i längden. *stor kram*
2007-04-10

    sunnanvind
Hon vän...var med på det oxå! Situationen gjorde att det blev som det blev! Visst, svårt att gå vidare som bara vänner...men om ni två verkligen varit vänner så kan detta ses över, eller kanske det är meningen att det ska vara kärlek! Ni kanske är lika överrumplade båda tva?! Prata ut om det! Ni har säkert pratat om en massa annat...så prata är ni vana med! Dåligt samvete? Nej! Behöver prata? Ja!
2007-04-04

  Azerola
Åh...ja...jag lider med dig verkligen men jo visst är det du allt. Men man känner sig väldigt liten och nedtryckt. Men det är bra det du beskriver här. bara ut med och lätta på trycket. Tror dina ord!
2007-04-02

    Maria Malm
Åh så fantastiskt..låt det hända..njut . Åldersskillnad är andra människors problem..gör det inte till dina egna
2007-04-02
  > Nästa text
< Föregående

Lasseman
Lasseman VIP