motor..rr..rr...rr..sågen

går ettrigt fram genom skogen

min älskade trollskog

i skälvande dödsryckning

min själs viloplats genom åren

där jag känner varje sten

varje myrstack längs stigarna

rr..rr..rr..rr..

småfåglar flyr i skräck

mot nya säkra boplatser

när furor och björkar dånande

slår mot ömtålig oskyddad jord

lingonris blåbärssnår

darrar hukar förfärat

för terrormaskiners pondus

jag stänger öron och ögon

blundar med hela min kropp

medan hjärtslagen stormar

i otakt

med gulkäftade kolosser

i höst blir här vattensjuk lermark

föryngringsyta kallas det visst

själv känner jag mig bara gammal

och mycket mycket ledsen