På min färdväg hemåt
såg jag dessa ord sägas.
Så rätt men ändå så fel
Ironiskt sades de ironiskt
ty de är ur djupare perspektiv rätt.

Sysselsättning är arbete, och båda fördriver tid
att sova är att vi, och båda fördriver tid
meningen med att sova är att tömma och spara minnen
meningen med arbete är att finna mening
utan arbete, skulle inte en människa kunna leva
fri tid är ej fri tid, förutom då det är ett avbrott från arbete
En förmögen man kan ej därför vara nöjd med att vara förmögen
utan måste fortsätta arbeta för att finna mening, trots att denne är förmögen.

Menings fullheten kan till samhället bedriva olika grader av mening
men det största behovet det fyller är grund-insikten hos dig själv
att åstadkomma något för gruppen
att hjälpa till och bygga upp
Oavsett om bedriften i sig inte tillför mänskligheten en större grad av betydelse
finner man i sitt eget arbete ro
och skapar idyllen till att få vara ledig ifrån arbete
samvetslöst för att man gjort sin del av arbetet.

Bedriften blir i sig tillräcklig för vad var man skall bära.