bakom mina solglasögon återupplever jag allt igen
det undermedvetna spelar upp dina löften

vi älskar ju varandra
det ser jag ju varenda gång en spegel
visar det för mig

en gång i kvarten tar jag upp min mobil
du kanske ringer...

eller kanske inte

jag hatar den person jag har blivit
jag hatar

den person du har gjort mig till

liten...svag...ljudlös

men egentligen kanske du aldrig sade något

det kanske bara var mitt hjärta
som gjorde ett dubbelslag

för att sen sluta slå